Nemo

Lördagsfesten då? Jo men det fanns alla förutsättningar för en kanon kväll a lá Nemos studentparty. Det blev också en riktigt bra kväll. I princip alla mina bästa närmaste var där förutom Emma & Alex  typ. Vi hade skön musikanläggning med bra musik. Lustgasen spred sin glädje bland folket. Piece of advice, ni som inte kört lustgas. Gör det för fan! Finns ingen bättre partydrog.. Helt ofarligt också, eller so they say iaf. Bastun var på och Tequilaracen avlöste varann.

En unik grej med festen var att hela gänget var samlat igen. Jag, Leo, Jocke, Emil, Johan och Gayen. Vi hade inte vistats på samma ställe på.. Ja god know how long. Länge sen ere iaf. Och nu ikväll hade vi lyckats få hit alla vilket är kind of unic. Med tanke på att sedan tre av oss skaffade flickvän har gänget spruckit upp rejält och Jag, Leo och Gayen har med glidit undan och börjat umgås med andra. Så som John, Alex etc.. Men idag så var alla på plats och missförstå mig rätt. Det var riktigt jävla roligt att vara med alla igen. Supa och dansa med alla men ändå så kändes det som att något var fel på något sätt. Sprickorna i muren syndes rätt klart i vissa sekvenser och stunder under kvällen. Alla interna skämt. Flickvänsrutinerna. Alkoholkonsumtionen. Det är jävligt tråkigt och tragiskt men ack så sant och tydligt.

Då får man istället glädja sig åt de nya vänner man skaffat under senaste tiden gång. Jag tror det måste hänga ihop med att jag jobbat så jävla mycket på ICA lately för nu är jag liksom tät med både Emil, Karolina och Simon och även med Ado och Franco vilket känns sjukt jävla roligt för jag diggar alla dessa människor jävligt mycket. Det är bara så lustigt att man ändå har jobbat på ICA i typ fyra år och bara vart workbuddies med dom under den tiden för att nu senaste måndarna börjat parta med dom och umgås på fridtiden. Härligt dock!

Det jobbiga med att hålla i festen själv. Det är man ändå på något slags sätt måste hålla en lagom nivå på alkoholintagningen så man kan hålla ett litet ansvarande vaksamt öga över tillställningen. Ni kan ju gissa ungefär hur bra det gick. Efter 150:e Tequilashotten så tänkte jag för mig själv att "Fan, jag kan nog gå och ta en liten nap bara och sen parta vidare".. Ja. Precis. Så jävla trångsynt, korkad och naiv är man bara när man är pissfull. Vad tror jag liksom? Självklart däcka jag som en sten för att vakna upp när det var Söndagmorgon och jag missat några timmar av min egen fest. Ajabajja! Det finns ingen surare känsla än då. Man ba "Heeelveeetteee!! Det är morgon!! Faaan!! Vad har jag missat?!".

Med facit i hand hade det visats sig vara en fest där i princip alla hade kul på. Där alla blev så fulla att dom typ har extremt med minnesluckor. (Ja tror det har och göra något med dom två liter Tequila som skickades runt under kvällens gång). Plus att, ja håll i er nu, 9 olika jävla par hade sex någon gång under kvällens gång. That must be some kind of record. Helt jävla sjukt. Och det står även denna gång lika klart som stjärnorna om natten, att hemmafest levereras alltid underhållning och minnesvärda händelser. Hemmafest - Utgång 1-0. Och Ängsvik har levererat ännu en legendfest... Men fan inte att det kommer vara den sista på detta legendställa. Nej Nej. Om några veckor kör vi igen...

Fortsättning Följer..








Det är ganska komisk att 99% av dom 5% som faktiskt skriva eleka negativa kommentarer i denna blogg from time to time är anonyma. Det är så kul. Det är liksom som ett slags trygghetsnät. Att man kan gärna slänga ur sig skit på någon om ingen vet vem det är. Då föredrar jag fan nästan folk som Cim som faktiskt på sin tid iaf stod för att hon hatade mig. Jag kan leva med att vara hatad och avskydd av folk. Fine. Med att inte kunna stå för den skit man faktiskt glider förbi här och slänger ut sig är under all kritik. Det är på en sån bebisnivå att man lika gärna kan hålla sig borta eller hålla käften. För jag lovar, postar ni ert fullständiga namn så tänker jag aldrig radera en kommentar. Det behöver ni inte oroa er för. Jag har full förståelse för hat. Dock har jag inte lika stor förståelse för folk som faktiskt hänger här every singel day när dom inte har något som helst till övers för mig... Det kallas nog bara brist på livssysselsättning..

Niki borde ha kommit hem nu. Syster yster. Då borde vi få final besked ang lägenheten... hmmm... Vet inte ens vad jag hoppas på själv. Spännande och jävligt ovist är det ju iaf...



Jag måste fan städa lägenheten. Bädda alla sängar. Tvätta alla sängkläder. Hyllor ramlade som jag nu måste fixa på något sätt. Folks saker blev tydligen stula och kvarglömda så jag får väl börja leta efter dom med.

Vackra människor. Vackra skratt. Vackra léenden. Vackra kroppar. Vackert hår. Vackra röster. Jag är besatt av skönhet. Jag vill påpeka för folk hur vackra dom är. Jag vill att man ska få höra om man har en snyggdag eller om man bara är allmänt vacker. Jag vill att vackra människor ska få lyftas fram och förstå hur vackra dom är. Fastän många av dom får säkert höra det varje dag. För det är en sann njutning att titta på skönhet. Att se någon människa som man verkligen känner rakt igenom en rusning. Man känner att "Fan i helvette vad hon ser bra ut". Det är adrenalin för mig. Med en korsning av avundsjuka och bitterhet? Nej jag vet inte. Jag tror nog mer på att bara är en njutning. Jag såg en vacker människa hos mig i förregår.

Måndagar är den värsta jävla dagen på veckan.
Med de visa orden signar jag ut för idag... Slut.