Internt massivt hat inom släkten
Ett kort inlägg om avundsjuka och sorg.
Bror fyller år och familjen är samlad. Mormor och Morfar är också här fastän ingen egentligen vill ha dom här. Dom är elaka, vilsna och tragiska individer. Dom gav inget till mig i varken studentpresent eller 20årspresent i år. Dom gav dock mina småsyskon en femhundring var helt utan motivering för nån månad sedan.. Mamma hade tydligen konfronterat dom idag om hela grejjen av syskonfavorisering och diskriminering (ÄNTLIGEN!) och dom hade blivit förvirrad och ängsliga och inte vetat vad dom skulle säga. Vet ni vad dom gör? Jo dom kommer med en blomma. En sån där liten blomma från Ica för 29 kr. Prislappen var kvar. Jag har aldrig gjort dom ett minsta skit. Helt seriöst. Och dom gör detta. Tack Mormor och Morfar. This makes up for everything! Jag hatar er. Innerligt.
En annan sak:
Pappa har köpt ett Nintendo Wii till Nelly och Natan. Det är inte nog med alla jävla mp3spelare, kameror, mobiler, mopeder, kläder som dom ständigt får. Det är inte nog med att deras båda rum skiner och lyser med nya möbler och prylar som om en fucking jävla prinsessa bor där. Det är fullt logiskt. Jag och min storebror Noel önskade oss alla jävla saker som dom idag får. Vi önskade oss TV-spel under hela våra respektive barndomar men utan någon som helst lycka. Idag får dom de fetaste jävla tv-spelen utan att egentligen ens önska det. Jag förstår det inte. Jag förstår det verkligen inte. Vem är den där människan som jag kallar pappa? Jag känner honom inte. Vad döljer han bakom fasaden? Vart fan får han pengarna ifrån? Han pluggar liksom! Det är helt HELT jävla sjukt. Jag blir rädd när jag tänker på honom. Han är ett monster. Ibland inbildar jag mig att han tagit ett återfall med alla droger och all alkhol men bara döljer det jävligt bra för oss. Man får dom vibbarna. Ibland önskar jag nästan att han läste min blogg..
Men nej, jag är inte bitter...
jag tycker inte heller om dom! :D
du måste säga till dom hur du känner. Det här är fan sjukt. Jag skulle aldrig tillåta sånt här i min familj/släkt
ja blir också orolig o rädd när ja tänker på pappa.. jag undrar om han någonsin kommer sluta ljuga & hålla på med massa mysko grejer som får honom att kommer hem 3 timmar efter han slutar o sånt..
Två kommentarer av lillebror. Gulligt. :)
Du är så fin lillebror. Vi får hålla ihop. Vi får iaf se till att vi förblir någelunda friska även om hoppet för pappa antagligen är ute.. =/
jag tror aldrig att vi kommer att figure out pappa. det kommer alltid kännas som han döljer ngt och jag är osäker på om vi någonsin kommer att få reda på det. det är så skrämmande men det är nog han som lider allra mest av det fast han inte fattar det själv. det där wii-spelet var begagnat, men ändå. jag hade ingen aning om att ngt sånt existerade. petra har ett sånt det var därifrån han fick idén. hade han föreslagit de för mig hade jag sagt emot. jag vill inte ha de.
En ljudvall av röster, en våg av fullständigt skitsnack.
Dialoger som spottas emot främlingar.
Anonyma ansikten stapplar alkoholförgiftade genom rummen, med glödande ögon som jagar - som alla vill hitta någon att följa med hem.
Men jag letar inte. Vet att du finns. Avundsjukan är en blodpropp genom mitt omlopp. För jag vet, att du är någonstans, någonstans inne på Claras.
På Claras, bland illvilliga människor. Där jag inte kan konkurrera, där min frånvaro lämnar en lucka åt ihärdiga Penelope-adoratörer.
Härifrån kan jag inte övertyga dig.
Jag snurrar mitt glas, tömmer det och följer mig själv hem. Ett långsamt gatlopp, genom en allé kantad av ? första kvällen på Claras, tackar dig för en blick . Men ändå så vågade jag inte gå fram till dig .